Solsken, moln, småskurar. Typiskt svensk sommar. Inget ligga-på-beachen-väder. Vad passar inte då bättre än att starta dagen med en skön löptur?
Frukost nr 1 - fil med müsli och frukt.
Löptur - 10,2 km i härlig omväxlande miljö. Små pittoreska byar, sand under fötterna, skogsstigar och asfalt.
Nu frukost nr 2.
Västkusten visade sig från sin bästa sida. Strålande sol, blå himmel och härligt umgänge. Tack Lina för ett mysigt dygn!
Mys på klipporna i solen och havet framför oss, en skön cykeltur där vi fick se lite mer av Varberg. Ett svettigt men kul spinningpass med bästa Lina som instruktör. En tur runt fästningen. Middag ute på kvällen i ett sprudlande nattliv i Varberg. Oj vad turister det var överallt. Förstår varför. Det var väldigt vackert. Kärlek till kusten och havet.
Härligt vad bloggvärlden kan ge en nya vänner och upplevelser.
Igår steg temperaturen under dagen. Idag vaknar jag till strålande solsken och värme. Underbart! Precis lagom till våra äventyr :) Älskar sommar, sol och värme. Lite trist dock att min kropp inte gillar det lika mycket, iallafall inte när det handlar om löpning. Igår var det löpintervaller med klubben i Karlslundsskogen. Värmen och de små backarna som finns där tog knäcken på mig. Var längesen jag var så trött. Det gick inte att springa på. Kroppen kändes som sirap och vägde minst 100 kg. Lite trist, men passet blev gjort även om det gick långsamt. En tanke är att åka utomlands lite oftare för att vänja kroppen. Tror jag ska framföra det på jobbet när jag kommer tillbaka från semestern. Vill ha minst 5 veckor mer semester och minst ett par tusen mer i lön så jag kan resa mer. Tror ni min chef tycker det är en jysst deal?
Underbara och sköna semester. Härligt lata dagar hemmavid. Lite småfix, slapp och umgänge. Har fått in tre morgonpass innan frukost och ett morgonpass efter frukost. Ett cykelpass och resten löpning. Det kan ibland vara svårt att få till träningen på dagarna och kvällarna trots att man är ledig, då är morgonpasset perfekt. Igår kväll insåg vi att det börjar dra ihop sig för Cykelvasan, så det blev en långtur på våra mtb. Kändes som vi åkte runt hela Örebro. Blev inte så mycket stig utan mer grusväg. Mer vasalikt. 48,6 km på mtb. Längdrekord på de cyklarna. Det kanske inte räknas som långpass i mtb-kretsar men för mig var det ett långpass i jämförelse vad vi brukar cykla. Likadant i morse. Blev ett "kort långpass" löpning,13,5 km. Var går egentligen gränsen för långpass? Finns det något vedertaget eller är det relativt? Beroende på vem man frågar?
Semester i fjällen för tredje sommaren. En skön avkopplande men ändå aktiv semester. Dagsturer de flesta dagarna med utgångspunkt från Bruksvallarna omväxlande med vandring och mtb.
Vi tog en tvådagars tur till Sylarnas fjällstation då vi utgick från Norge (Nedalshytta) och runt sylmassivet. Blev rekommenderade att ej gå upp på själva massivet då det var ovanligt mycket snö kvar. Kändes som det räckte att gå den 16 km långa leden bredvid massivet med 600 m stigning. Tog dock en extra sväng upp på toppen bredvid för att få lite mer höjdmeter :) Väl framme vid Sylarnas fjällstation mötte vi våra vänner från Örebro som var i Östersund på besök och vandrade från Storulvån. Riktigt trevligt med umgänge, middag och en natt tillsammans med goda vänner.
Vansbro terränghalvmarathon 23 km är avklarat med blandade känslor. Mest positivt. Kroppen däremot är inte helt positiv, sliten och trött.
Peter hade tur som kunde byta sträcka till halvan pga förkylning under veckan. Kändes bra att göra resan tillsammans. Ja även om vi inte skulle springa ihop så blir det en upplevelse att ladda upp, förbereda sig och uppleva hela loppet från start till mål.
Vaknade utvilad i en stuga i Lindvallen. Lång frukost, soft förmiddag och lunch innan avfärd till Vansbro. Vädret var perfekt semesterväder. Dock inte ett perfekt löparväder. Lite orolig då jag inte gillar att springa i värme och denna sommar har man ju inte hunnit vänja sig heller. Annars var jag väldigt lugn. Hade med mig lördagens fina lopp i bakhuvudet.
Avfärd till Vansbro och hämtning av nummerlapp. Smidigt och enkelt. Vi hade god tid på oss. Han träffa på några klubbkamarater och slänga några ord. Vi hoppade p å vår buss som skulle ta oss till starten. Försökte stå i skuggan så mycket jag bara kunde. Solen stekte.
15.45 gick starten och inte hade det svalnat något. Försökte ligga på i 5.30- tempo på den flacka grusvägen. Kände redan efter 2 km att det var tungt. Solen var så varm och stekte på vilket gjorde det rejält tungt redan från start. Redan efter 3 km kom tankar som -kommer jag verkligen orka detta i denna hetta? Känns redan tungt. Men jag kan ju inte bryta så tidigt, måste jag promenera hela vägen till mål då? - det var tankar som for runt i mitt huvud.
Första rejäla backen kom. Folk började gå. Tänkte att jag kan ju inte börja gå redan. Försökte trippa på men kände att det tog för mycket kraft av mig pga värmen. Så jag gick i nästan alla brantare uppförsbackar. Tog ner mitt självförtroende lite. Vet ju samtidigt att det lätt blir tyngre totalt sett om jag promenerar. Blir liksom inget flyt eller rytm. Blev lite träd efter vägen stundtals som jag kunde skugga mig under. Kände direkt att krafterna kom och det blev lättare att springa, tills nästa sträcka i gassande sol uppenbarade sig. Vips hade jag sprungit 8 km och tänkte att det rullar på rätt bra ändå trots sol och terrängen. Var som piggast mellan 8-15 km. Därefter blev det tungt, tungt, tungt. Kroppen började streta och kännas tung och matt. Mina händer svullnade och fingrarna såg ut som små prinskorvar.
Promenerade och sprang om vartannat. Försökte minnas mina tankar innan att detta lopp var inte mitt stora mål, det skulle inte slås några pb. Loppet skulle vara en kul grej, en upplevelse. Det gjorde inget att jag inte sprang på en viss tid. Jag behövde inte plåga mig i mål. Istället njöt jag, varje sekund. Även när det tog emot. Det gjorde inget att det gick långsamt. Inte när det var så otroligt vackert. Slingrande stigar, trollskog, stenar att kliva över, rötter att passera, uppmärkta myrstigar, trevliga och glada funktionärer och deltagare. Det var en upplevelse att bara vara där. Samtidigt kämpade jag såklart. Flåsade och flämtade. Samtidigt som kroppen ömmade och var trött flöt det på och den gillade att mata på i terrängen. Vissa partier kände jag mig grymt stark. Älskade partiet med utförslöp i trollskog, parerande mellan stenar. Där kände jag mig stark.
Kände mig även stark vid Gladtjärn där det var en fantastisk publik som hejade på. Där tog jag ett par ostbågar i farten vilket smakade grymt bra. Vid sista kontrollen var jag trött, drack två muggar sportdryck, en vatten, en mugg kaffe och en halv hembakt kanelbulle som två tanter bjöd på. Det kanske bidrog till att jag kände mig starkare sista biten när jag fick känna en liten bit asfalt under fötterna. Kunde hitta ett fint flyt, lättare att trycka på. Så sista kilometern sprang jag om två löpare. Då kände jag mig grym :)
Tanken innan loppet var att jag kanske kunde springa i ett 6-tempo. Lite terräng som gjorde att det skulle gå långsammare. Det kanske hade gått en svalare dag, lite mer backträning och med några fler långpass i kroppen.
Sluttiden blev 2:31:53. Sträckan 23 km. Tempo: 6:36.
Inleder min första semesterdag med att springa Vansbro terränghalvmarathon 23 km. Peter var anmäld till 43 km. Även vår vän Ola var anmäld och hans sambo Sara. Tyvärr fick de kasta in handduken pga förkylning och skada vilket jag tycker är jättetrist.
Peter har även han fått kasta in handduken. Ja iallafall till 43 km. Han har varit lite småsnorig i veckan så vi tog beslutet idag att det är dumdristigt att springa så långt. Han ringde nyss och kollade om det gick att byta till 23 istället och det gjorde det. Så lite ändrade planer.
Ett tag trodde jag dock att jag skulle få springa själv. Hade känts lite konstigt då min tanke från början var inte ens att delta. Min tanke var att jag skulle följa med och kika på de andra. Jag anmälde mig senare ifall jag skulle bli sugen att springa. Nu känns det bra. Lite nervös dock. Har stor respekt för terräng.
Lite sur på blogg.se som inte kan göra om sin app så det går att blogga från telefonen, så det får bli inlägg utan bilder :( Men nu ska jag inte lägga energi på det, nu ska jag ladda inför dagens utmaning.
För vissa är 20 km löpning ofattbart långt och för vissa är det vardagsmat. För mig har det känts väldigt långt. Har knappt funderat ens på att springa en halvmara och ännu mindre ett marathon.
I lördags sprang jag mitt första halvmarathon på tiden 1:55:13.
Nu är det dags att ladda om inför torsdagens bravader, Vansbro terränghalvmarathon.
