Att avsluta

Har velat fram och tillbaka. Nu är beslutet taget.
Jag kommer inte att fortsätta som instruktör på Friskis. Har vilat en termin och har självklart saknat det ibland, men fler saker överväger vilket gör att jag nu avslutar detta kapitel i mitt liv. Bara för det behöver det inte vara för alltid. Jag kan ändra mig när som och börja igen. Var sak har sin tid.
Jag älskar fortfarande att träna och att leda men fokus ligger just nu på annat. Jag vill inte vara uppbunden en dag i veckan. Jag vill kunna vara lite mer flexibel.
 
Dessutom har det varit mycket sjukdomar detta år och det blir stressande att ha ett pass som måste bytas bort.
Nu kan jag ägna mer tid åt löpning och åt klubbens träningar istället. Där kan jag vara med och leda men med mer flexibilitet.
 
Då jag sitter med i löpklubbens styrelse känner jag mer engagemang där än i Friskis. Vill inte bara gå dit och riva av mitt pass. Skall jag vara med skall jag göra det helhjärtat. Nu slår hjärtat hårdare för Örebro AIK och tiden finns inte till båda.
 
Vips kommer jag inte längre ha något medlemskap och kort på Friskis. Blir en ny fråga. Skall jag lösa ett nytt kort eller inte. Kan inte påstå att jag är där så ofta, men känns väldigt konstigt att bryta helt. Måste nog ta mig en funderare.
 
 
 

Att bara njuta

Planen igår var att cykla en runda på mtb'n med två arbetskamrater. De cyklar inte speciellt mycket men vill cykla mer. Vi pratade lite löst om det i höstas att vi borde ta en tur tillsammans. Som vanligt är det så lätt att säga att det gör vi men sedan blir det aldrig av. Varför är det ofta så?
Så jag bestämde förra veckan att vi bokar en dag så att det blir av. Tyvärr blev det inställt igår pga sjukdomar (inte hos mig denna gång som tur är).
 
Peter tyckte jag kunde följa med honom till GIH och springa men kände att jag ville vila mina löparben inför lördag. Jag var dessutom sugen på att cykla. När vi dessutom bor ett stenkast från Markaskogen som har mtb-spår så var det inget att fundera på. Jag gav mig ut och körde en lugn men skön runda. Kryllade av människor i skogen. Fullt med både cyklister, löpare och orienterare. Dock var jag ensam på röd mtb-slinga (förutom tre löpare som hellre körde trail än i spåret).
 
Tog inte ut mig speciellt mycket utan tränade mer teknik och njöt av naturen och det sköna vädret.
Fick mig en gliring hemma att jag bara softat. Ibland måste man bara få njuta lite också.
 
 

Helt sjukt

Hade fina mål både i januari och februari som jag klarade.
I januari tränade jag 26 st pass och i februari 23 st pass. Helt enl. plan och mina mål. Väldigt nöjd.
 
Hade ett inplanerat löppass lördag 28 februari som jag ställde in för att jag kände mig småkrasslig.
Det var då allt började från förkylning till influensa till maginfluensa, sammanlagt fem veckor. Vet inte när jag varit så sjuk senast. Minns inte när jag hade nästan 40 graders feber innan eller när jag spydde senast. Mars månad var inte rolig.
 
Kändes skönt att avsluta mars och gå in i april med en resa till fjällen. Vila upp sig, andas fjälluft och åka skidor. Tog med mig löparkläderna men var tveksam om jag skulle få till nåt pass eftersom jag inte kände mig helt återställd efter influensan. Åkte skidor några dagar och kände mig så trött. Sviter efter influensa kan ju sitta i och det hade "bara" gått 1,5 vecka efter att feberna slutade så tänkte att det går nog över om ett par dagar. Det hade det nog gjort om jag inte hade åkt på en magåkomma med småillamående i fem dagar och några dagar som var sämre. Som tur var låg jag inte hela veckan utan var bara sämre vissa dagar så jag kunde åka en del skidor men blev inte alls så mycket som jag brukar eller hade velat. Njöt ändå av ledighet, sol och fjäll. Sista dagarna började det kännas bättre i kroppen. Livrädd för att bli sjuk igen vilade jag när vi kom hem. Började med cykelturer till jobbet.
 
I lördags dock kände jag att nu är jag redo för ett träningspass. Hängde med Peter till GIH och sprang distans runt löparbanan. Fick ihop 3 + 7 km (1,5 km dit och 1,5 km hem och 7 km på banan). Det gick inte fort och jag blev trött, och lycklig. Planerade in att hänga på Almby IK på deras måndagsträning på mtb. Dammade av cykeln i garaget som inte varit ute på hela vintern. En aningen ringrostig men underbart att få cykla och vara ute i skogen.
I onsdags blev det ett löppass på 8,5 km efter en heldag med kurs i Solna i Oset. Underbart!! Vad bra man kan må av rörelse.
 
Nu hör jag någon på jobbet som varit hemma med förkylning. Bianca är heltäppt i näsan och rinner snor.
Vill inte. Tänker förbasemig inte bli sjuk igen, så det så!!
Det är härligt med barn som går sitt första år på förskolan :)
 
 
 
 
 
 

Tiden rusar förbi

Snart är september slut. Jag har jobbat en hel månad. Det har snart gått ett helt år sen vår älskade dotter föddes (imorgon fyller hon 1 år). Alla säger ju att tiden går fortare ju äldre man blir och ännu fortare när man får barn. Jag kan bara hålla med.
 
I år har vi haft mer tid till övers. Vi har haft två hela lediga månader tillsammans. September har dock bara flugit förbi. I år har vi iallafall hunnit med att äta kräftor även om det blev sent i september. Sitta ute en lördagkväll i vårt växthus i september är inte fel. Vädret har verkligen varit underbart denna sommar/höst.
 
Imorgon är det oktober och 1-årsfirande. Sommaren är definitivt slut. Frosten har kommit. Till helgen blir det kalas och bullarna är bakade (självklart kanelbullar på kanelbullens dag 4 oktober).
 
Börjar reflektera över året som gått. Hur det varit att bli mamma, hur kroppen förändrats och kommit tillbaka. Mer om det i ett annat inlägg. Nu är det fokus på lilla dottern som skall firas.
 
 
 
 
 
 
 

En vecka blev två

Planen var att vi skulle semestra i fjällen en vecka. Vanligtvis brukar det vara sisådär mellan 7-15 grader där uppe mitt i juli och känner då att det räcker med en vecka då sommaren är så kort.
I år har det dock inte varit som det brukar. Värmebölja i hela landet, så även sommarvärme i fjällen.
Några grader svalare än hemma så för både vår skull och Biancas stannade vi lite längre. Gångavstånd till badsjö och svalare mitt upp på fjället lockade mer än ett kvavt och varmt Örebro.

Har haft fantastiskt sköna veckor med mycket rörelse och slappande.
En del cykling, några löppass och mycket vandring. Även varit på marknad, klappar getter, badat och promenerat.
Svenska fjällen är frihet, avslappning och mycket rörelseglädje. Älskar livet till fjälls.






Fredag

Det har varit en snorig vecka för mig. Peter klarar sig som vanligt, kände endast nåt lite ett par dagar och vilade sen var han fit for fight igen. Bianca har klarat sig hyfsat, lite småtäppt och några små snorkråkor bara.
 
Min träning hittills har mest bestått av promenader och lätta magövningar vilket har fungerat bra att utöva även när jag varit snorig. Kommer lägga i en ytterligare växel nästa vecka. Promenaderna kommer jag fortsätta med och funderar på att ha som mål att gå 40 km i veckan. Denna vecka har jag gått 30 km och då är det två dagar kvar av veckan.
 
Bianca och jag har haft sällskap av vår fyrfota vän Oras på våra promenader. En helt fantastisk mysig hund på alla sätt. Tyvärr måste han få ett nytt hem och vi gjorde ett försök att ta honom men känner att jag mäktar inte med passet med hund nu när vi har en liten. Känt mig stressad då det blir mycket tider att passa och allt är inte lika smidigt med en liten. Blir dock ledsen i ögat när jag tänker på det eftersom han är så go och lätt att ha att göra med. Har inte kunnat ge honom den kärlek och gos som han förtjänar. Damen här hemma kräver mycket närhet och svårt att hinna med att tillfredsställa två närhetskranka varelser.
 
Nu är det iallafall fredag och det är skönt att ha pappa Peter hemma. Det firar vi med lite (ja vi kommer inte äta upp alla fyra chokladkakor ikväll ;) kaffe och choklad. Vilken är din favoritchoklad?
 




Njut av semestern

Nedräkning till semestern har börjat. Fyra lediga veckor. Tid för avslappning, rörelse, slappande, jobb, umgänge, ensamhet.
 
Våra veckor är rätt så planerade men samtidigt inte. Alla veckorna är styrda till diverse resor och aktiviteter men samtidigt väldigt fria under veckorna. Tanken är att ha en grov plan men som har utrymmer för diverse spontana saker beroende på väder, vind och humör.
 
Några tips för att få en skön och stressfri semester:
  • Sov så mycket du har lust med.
  • Sänk tempot.
  • Gör det motsatta mot vad du brukar göra. Är du jätteaktiv på jobbet – ta en passiv semester. Är du passiv på jobbet, exempelvis sitter mycket, rör på dig mycket.
  • Planera inte för mycket. För mycket planering kan också skapa stress.
  • Sänk ambitionsnivån och ta dig mer tid till att vara spontan och tid att vara för dig själv eller tillsammans med andra.
  • Skapa kommunikationsfria zoner. Stäng av mejl och mobil och ta en ordentlig paus från jobbet.
  • Njut! Semestern är till för att njutas och inte en massa krav.
 
 
 
 
 

Vänskap

Det finns olika typer av vänskap. En typ är en ganska ny sådan, bloggvänskap. Antingen kan man vara vänner via webben och bloggar. Läser varandras bloggar och kommenterar, men man har aldrigt träffats i det verkliga livet.
Sedan finns det en variant av detta som leder till något djupare där man även börjar ses utanför cyberrymden, i det verkliga livet. Betydligt trevligare att kunna se den andra personen, höra dennes röst och man kan hitta på saker tillsammans.
 
På sista tiden har det inte funnits så mycket tid och ork kvar till bloggen och vänskap på bloggen via kommentarer. Istället har det blivit lite mer vänskap i det verkliga livet. Förra veckan träffade jag till och med två av mina relativt nyfunna vänner som jag träffat via bloggvärlden. En lunch på Stora Örebro med positiva och energiska CykelOla och en lördagsfrukost på Java tillsammans med fystränaren och glädjespridarden Malin-Charlotta.
Tacksam för det positiva som bloggen fört med sig. Nästa helg bär det iväg till Stockholm, delvis pga bloggandet. Annars hade jag säkerligen inte haft koll på att det var en passande händelse just nästa helg.
 
 
 

Hälsa vs Ohälsa

Ibland blir jag riktigt upprörd. Inte så ofta men ibland plötsligt händer det :)
 
Jag tycker att man bestämmer själv hur man vill leva. Det är upp till var och en att bestämma. Dock tycker jag det är riktigt sorgligt om man inte väljer att ta hand om sig själv. Äta bara en massa snabbmat och halvfabrikat och inte röra på sig alls. Aldrig ta trappor eller cykla till jobbet, utan ta bilen så fort man ska någonstans.
Jag tycker verkligen inte att alla måste leva extremt hälsosamt och bara äta raw-food och träna 5 dagar i veckan. Inte alls. Det fungerar lika bra med hemlagad husmanskost och promenader med hunden.
Bara att man är medveten om att ta hand om sig och sina nära. Vårda sig själv till den gräns man själv väljer.
 
Nu har jag och min sambo valt att träna 3-5 dagar i veckan. Cykla till jobbet i ur och skur. Äta hyfsat hälsosamt men samtidigt unna oss godsaker såsom godis och fikabröd ibland.
Vi är nöjda med det och vill inte ha det på något annat vis. Vi älskar att träna och mår fantastiskt bra av det. Gör det även ofta tillsammans och vi ser det som kvalitetstid och ett socialt umgänge då vi ofta gör det tillsammans med andra. Fantastiskt bra såklart att göra det man själv tycker om.
 
Vad är det då jag blir uppröd över? Jo de som gång på gång påtalar varje (ja iallafall nästan) gång man ses
eller via sms: Tränar ni nu igen? Kan ni inte umgås och ta hand om varandra istället? Alltid ett negativt tonläge om det handlar om träning. Som i stort sett aldrig kommer och tittar på de lopp vi utövar. Klipper ut tidningsannonser som visar att träning är skadligt (handlade om något dödsfall vid något lopp) som en pik.
Aldrig en positiv ton att vad bra att ni tar hand om er och er hälsa. Nej bara tvärtom, pikar, kommentarer och gliringar. De säger aldrig något om de personer som alltid sitter hemma i soffan och äter chips och dricker öl. Nej, för det är ju livskvalitét det och då hinner man umgås och bry sig om varandra :)
 
Kan bara säga att vi också sitter i soffan och äter chips och dricker öl, men inte varje dag.
 
 
 
                                   Hälsa eller ohälsa?
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Sluta klaga, börja leva

Ett kapitel ur boken "Vem gråter vid din grav" av Robin Sharma.
Sluta klaga på att du inte har någon tid för dig själv. Stig upp en timme tidigare. Du har valmöjligheten, varför inte utnyttja den?
Sluta beklaga dig över att du inte hinner träna. Om du sover 7h och arbetar 8h har du 252h varje månad till fritid.
Det är upp till dig att ta till vara på de oändliga möjligheter som varje dag bjuder på.
 
Jag håller med fullt ut även om det kan låta hårt. Försök att se varje dag som en utmaning att göra det allra bästa av din dag. Njut och lev.
 
Igår hade jag första praktiska passet med min fystränare. Förstår inte hur jag kunnat bli så svag. Eller kanske inte så konstigt med tanke på att jag knappt tränar någon styrka. Nu ska det bli andra bullar, taggad till tusen :)
Bara att bestämma sig. 
RSS 2.0