Om man nu kan förbereda sig för förlossningen. Det går nog inte att föreställa sig hur det kommer bli eftersom jag aldrig varit med om det eller att det är så olika hur den blir från person till person. Erkänner att jag är skraj, men inte så pass så jag går och oroar mig en massa hela tiden.

 

Enligt det jag läst och hört är det bra att förbereda sig och har inte riktigt vetat hur jag skall göra det. Jag har tänkt att det löser sig :) Nu fick jag låna två böcker av en bekant som nyligen fått en liten son: "Föda utan rädsla" och "Att möta förlossningssmärtan". Perfekt kvällslektyr sista 7 (?) veckorna som är kvar. Skall även börja träna avslappningsövningar. Känns bra att vara lite förberedd för det som komma skall.

 

Ser förlossningen som ett tufft och hårt marathonlopp och det skulle jag ju aldrig springa utan att vara förberedd så känns bra att både vara påläst och träna lite inför det. Sedan vet man aldrig hur dagsformen är just den dagen, hur "vädret" blir och hur kroppen känns. Men som jag brukar säga när jag brukar stå som åskådare på tex marathon. Kan de kan väl jag? Det kommer göra ont men vilket lopp gör inte det? Medaljen efteråt lär vara betydligt mer värd en den i silver eller guld som hängs runt halsen efter ett lopp. Ju större medaljen är ju tuffare skall väl loppet vara oxå? Så jag inser att det säkerligen blir det tuffaste loppet jag kommer genomföra.

Nästa år kanske jag kan springa ett marathon? För klarar jag detta borde det vara en bagatell? =)